Banskötsel

 

 

skikt 1-3 cm Ej nedbrytbart material,syrefattigt och fuktigt område.
skikt 3-5 cm Obearbetad syrefattig sula
skikt 5-7 cm Uppdressat sandmaterial

Man kan även skönja hålpipsspår i profilen.

 

 

 


 

Hålplacering

Görs enligt ett zonsystem med 3 zoner.
Det skall vara variera mellan korta, långa, svåra, lätta placeringar.

Gräsarter

De vanligaste arterna på green är krypven, rödven, brunven, rödsvingel, vitgröe.
Alla dessa har olika egenskaper som kräver olika skötsel i bl.a. gödsling, vattning, skärning.
Om man tar arten krypven pratar alla om sorten A4 men det finns ett 30-tal andra sorter och många är minst lika bra t ex A1,SR 1119,G2,G6 och man skall komma ihåg att de nya sorterna är skötselintensiva på grund av sin skottäthet och kräver mer vertikalskärning och dressning.
Fairway har oftast rödsvingel, ängsgröe.


USGA greener

Skall vara uppbyggda med laboratorietestade sandmaterial vad gäller kornstorlekar , genomsläpplighet , vattenfyllda och luftfyllda porer i materialet. Sedan skall dräneringsgruset och växtbäddsmaterialet passa ihop för att fungera .
Dräneringslagret är 10 cm tjockt och växtbädden 30 cm.


Grässjukdomar

Det finns ett otal sjukdomar som kan skada gräset, och de jag nämner nedanför är de mest vanliga på svenska golfbanor. En blöt och varm höst kommer olika svampsjukdomar som kan slå ut gräset och kommer det därefter en svår vinter blir det ofantliga skador.
I nyetablerade greener framförallt på venarterna uppstår rotdödare (vanligast runt midsommar och framåt) en annan sjukdom heter Rhizoctonia som varit vanlig nu i sommar och den uppstår b la när det är mycket fuktigt klimat, man har thatch i sina greener, dålig dränering.
Snömögel gynnas av snötäcke på otjälad mark, filtbildning, hög fuktighet och låga temperaturer.( oktober-mars )
Trådklubba uppstår vid liknande betingelser som snömögel (oktober-mars)
Sommarfusarium kommer vid hög fuktighet, höga temperaturer, filtbildning, torkstress (juni-sept)

 

Klippschema

Beroende på växtlighet och etablering klipps;

Greener varje dag , singelklippning på vardagar , klipphöjd 3,5-5,5 mm
Tee klipps måndag, onsdag, fredag , klipphöjd 8-12 mm
Foregreen klipps måndag, onsdag, fredag klipphöjd 8-12 mm
Fairway klipps måndag, onsdag, fredag klipphöjd 12-16 mm
Ruff klipps tisdag, onsdag klipphöjd ca 40 mm
Vältning greener 1-2 ggr/vecka
Hålbyte 6-7 ggr/vecka
Bunkerkrattning varje dag under högsäsong annars 3-4 dagar/vecka


Skötselschema

Beroende på växtlighet och etablering görs bland annat dessa moment

Dressning greener 10-14 dag (helst varje vecka) i små mängder
Luftning greener var 14:e dag
Gödsling greener var 10-14:e dag i små mängder och om/eller behov finns
Vertikalskärning green var 3:e vecka och i samband med dressning
Vältning greener 1-2 ggr/vecka
VertiDrain höst
Stödsådd vår och höst

Gödsling tee 4-5 ggr/år
Luftning tee 4-5 ggr/år
Frömull uppslagen torv varje vecka
Dressning tee 3-4 ggr/år

Tömning sopor 4 ggr/vecka
Översyn bolltvättar varje vecka
Gräsröjning av diken efter behov och resurser
Drivingrange klipps varje torsdag morgon

 



NÄRINGSÄMNEN

 


Kväve N nödvändig för klorofyllbildning, protein

Fosfor P förbättrar rotutveckling,ingår i växternas protein,uppbyggnad av plantan

Kalium K bra för celldelning, syreupptagning,stresstolerans,köldhärdighet,
medverkar vid uppbyggnaden av kolhydrater och proteiner

Kalcium Ca ingår som en del i cellväggarna,förbättrar rotutvecklingen,påverkar Ph-värde
hjälper plantan med upptagning och transport av näring
Magnesium Mg hjälper till med kväveupptagning, ingår i växtens klorofyll,viktig i balans
mellan K och Mg
Svavel S viktig beståndsdel i proteinerna,viktig vid upptagning av kväve


Mikronäringsämnen Reglerar funktioner inom växten som styr näringsupptag,tillväxt och andning

Järn Fe Behövs för klorofyllbildning,rotutveckling, kväveupptagning
Mangan Mn Viktig för upptagning av fosfor,magnesium och kväve
Bor B Nödvändigt för celldellning,skott och rotutveckling
Koppar Cu Viktig för fotosyntes och klorofyllbildning
Zink Zn Bra för plantans enzymer och kalciumupptagning
Molybden Mo Påverkar kväveupptaget

 


 

TORRFLÄCKAR (DRY PATCH )

Orsaken till vattenavstötningen är att nedbrytning av organiskt material sätter sig som en film på sandkornen.Man kan likna det som ett vax som lägger sig på växtmaterialet. Detta förhållande kan bli så allvarligt att normalbevattning inte ger någon effekt och blir väldigt torra.
Vätmedel jobbar direkt på att minska vattenytspänningen som i sin tur underlättar infiltrationen av vatten i jordprofilen.
Jobbar även direkt på partiklarna och återställer jordens vattenhållande förmåga. Ett regn har även en upplösande effekt.
Om torrfläckar uppstår bör man höja klipphöjden, använda vätmedel och trimma in bevattningen .


ROTDÖDARE

 

Rotdödare kommer sig av att den normala bakterie och svampkulturen inte kommit upp i nivå eller har decimerats av olika anledningar. Rotdödaren kommer mest på nyanlagda sandgreener.

Betingelser som utlöser sjukdomen är nya greener ( upp till 4-5 år) högt ph-värde i ytan och hela profilen, ogynnsamma växtbetingelser, obalanserad gödsling , svag vatten och näringshållande förmåga.

 


ANTRACNOSE

"Stresssjukdom" som kommer av bl. a näringsbrist , ger ett utglesat bestånd i oregelbundna former, kommer mest på vitgröeplantor


Åtgärder
Höja klipphöjden
Gödsla
Lufta


 

LUFTNING

Förbättrar syretillförsel/gasutbyte
Vatten och näring tränger lättare ner
Stimulerar nedbrytningen av thatch
Motverkar kompaktering

Olika luftningsstrategier
Vertilkalskärning
Spikers ca 3 mm djup
Stickluftning 10-15 cm djup
Hålpipning 5-10 cm djup med 6-12 mm pipor
Dornar 10-12 cm djup med 8-12 mm dornar
VertiDrain 25-30 cm djup ca 18 mm spett
EathQuake 25-30 cm djup

 


FRYSTORKNING

En vanlig skada på våren beror på uttorkning.Vid solig och blåsig väderlek avger plantorna stora mängder vatten och är då marken fortfarande frusen kan ingen vattenupptagning ske via rötterna. Svaga plantor klarar inte en så kraftig uttorkning varför de lätt dör.

Varje ökning av gräsplantans vattenhalt minskar dess härdighet. Hög vattenhalt orsakas av dålig ytdränering,ökat dagvattentillskott dessutom snö och isanhopning samt smältning av snö och is under ett snötäcke utan avrinningsmöjligheter. En kraftig ökning av växtens vattenhalt kan vid kall väderlek ge allvarliga köldskador.

Hög klipphöjd verkar på två sätt 1. ökad isolering och bättre förutsättningar för bra härdning på hösten genom ökad bladyta, 2 högre kolhydratproduktion.


Thatch / Filtbildning

Thatch uppstår när gräsplantan producerar mer organiskt material än mikrolivet /bakterier hinner bryta ner dvs döda oförmultnande växtrester. Problemet med för mycket thatch är att det skapar ett fuktigt skikt i ytan, rötterna går inte ner på djupet, infiltrationen minskar, skapar ett syrefattigt skikt, minskad köld och värmetolerans. Torrfläckar, svampangrepp, skalperingsskador, ojämn spelyta är några negativa effekter. För att motverka detta ska man lufta,vertikalskära , dressa, och balanserat gödselprogram.


BEVATTNING

För plantan är vatten nödvändig till b la fotosyntes, växtnäringstransport , saftspänning.
Man skall vattna efter behov och då kan man studera upptagen hålplugg om behov finns.
För mycket bevattning ger minskad skottillväxt, täthet, rottillväxt, grässpänst,
Lagom bevattning efter behov så att vattnet når ner till djupet ger ett bra rotsystem

 


Dressning

Gör man för att

-få jämna greener
-skydda rothalsarna
-ge bättre stopp i bollarna vid inspel
-minska thatchbildning
-förbättra luftigheten i thatchen.


Vertikalskärning

Görs för att b la

-motverka liggräs
-stimulera ökad skottillväxt och därmed ökad täthet
-motverka thatchbildning
-vatten och näring tränger ner lättare